När det ska satsas på infrastruktur för elbilar kan slutsatsen ibland bli “vi behöver fler laddplatser, fler utredningar och samarbetsprojekt”. En projektbudget tar snabbt slut och det gäller att rikta in investeringarna på de område som gör mest faktisk nytta. Är det då snabb eller långsam laddning som gäller? Andra elbilsägare inklusive jag själv har insett vad som verkligen behövs för att främja elbilismen: fler snabbladdare.

Nedan följer en kortare jämförelse av nyttan och effektiviteten mellan snabb och långsam laddning.

I texten refererar jag till projektet Malmö Plug-in City där Malmö stad beviljats 2,5 miljoner kronor för att 2009-2012 introducera elbilar och etablera en infrastruktur för dessa. Bland annat skulle 200 laddplatser installeras fram till 2011, men dom laddplatserna har ingen sett. Med detta i åtanke vill jag uppmana alla som jobbar i liknande projekt att innan pengarna tagit slut överväga införskaffande av minst en snabbladdare som görs tillgänglig för allmänheten.

Långsam laddning (enfas, 16A, 4kW)

Efter en snabb koll hos Ahlsell som säljer bl.a. Garos laddstolpar fick jag fram prisintervallet 17 000 till 47 000 kronor. Detta är exklusive installation, markarbetet kan vara kostsamt (runt 15 000 kr per stolpgrupp).

För att en långsam laddplats ska göra nytta måste den finnas där användaren parkerar under längre tid, eftersom man endast får c:a 16 km laddning per timme. I fallet med publika laddplatser måste jag som användare ha sådan tur att det finns laddplatser där just jag parkerar under en normal dag. Om det finns långsamma laddställen på några få ställen i en stad är det låg sannolikhet att användaren kommer parkera på någon av dessa i flera timmar. Parkeringen kostar dessutom en hel del, varför skulle jag t.ex. vilja parkera inne i Malmö på samma ställe i 4-5 timmars tid? För att dessa laddare ska göra en faktisk nytta för användaren måste de finnas i princip överallt, så man vet att “var i Malmö jag än parkerar kan jag koppla in”.

Antag att man i projektet Malmö Plug-in City installerat de 200 laddplatser som utlovats. Då hade kostnaden för dessa stolpar kunnat bli:

200 stolpar X 20 000 SEK

Markarbete för 200/5=40 grupper X 15 000 SEK

Estimerad kostnad=200*20000+15000*40=4 600 000 SEK

Snabb laddning (CHAdeMO eller CSS)

Återkommer nu till snabbladdare. Dessa laddar med upp till 50 kW (jämför laddstolpe 4kW). Eftersom de fyller batteriet från tomt till 80% på 20-30 minuter kan användaren köra till laddaren, ladda och uträtta ett kortare ärende under tiden. Dessa laddare behöver inte finnas på flertalet parkeringar i en stad för att användarna alltid ska kunna ladda eftersom laddtiden är så kort, det lönar sig med en omväg till elmacken. En viktig aspekt för laddplatser är utnyttjandegraden. En snabbladdare uträttar på 20 minuter det som en laddstolpe gör på minst 5 timmar.
Jämförelsevis kan därför en snabbladdare ersätta 15 fullt utnyttjade laddstolpar (15*20 min=5 h).

En realistisk bedömning av behovet för snabbladdare i exemplet Malmö idag bör ligga mellan en till två stycken. Kostnaden för en snabbladdare inklusive installation ligger idag runt 500 000 kr, vilket för två snabbladdare ger en total kostnad på 1 000 000 SEK.

 

I Malmöexemplet kostade de långsamma laddplatserna sammanlagt 3,6 miljoner kronor mer än motsvarande satsning på snabbladdare. Malmö stad kunde med rätt beslut fått med minst två snabbladdare inom budgetramen, men fick ingen alls.

-Gör inte om detta misstaget!

 

Sven Forsberg

Elbilsägare och ordförande i Föreningen Elbil Sverige

Sven web