Sverige ska bli fossilfritt till 2030. Hur vill ert parti stötta utfasningen av fossila fordon för låginkomsttagare?
För att klara omställningen behöver en mängd åtgärder genomföras och en mångfald av fossilfria fordon finnas på våra vägar. För att få ut fler elbilar vill vi stärka dagens miljöbilsbonus och stoppa exporten av el- och gasbilar som bara rullat i Sverige en kort tid. Det behöver också bli mer lönsamt att köra elbilar och andra miljöbilar, inte bara att köpa dem. Därför vill vi se sänkt trängselskatt, lägre parkeringsavgifter och andra förmåner så att fler väljer en miljöbil vid köp. Det ger dessutom fler bilar på andrahandsmarknaden till mer överkomliga priser.
e bilar som redan är producerade behöver samtidigt gå över till bättre bränslen. Vi har därför föreslagit att det gröna avdraget inkluderar en konverteringspremie till den som vill konvertera sin bil till sådant som el eller biogas. Vi ser också ett stort behov av mer biodrivmedel i det ordinarie drivmedlet och vill därför stötta ökad produktion i Sverige. Den förnybara delen av inblandningen måste också skattebefrias. I takt med att fler elbilar rullar på gatorna kommer den produktionen behövas i de riktigt tunga transporterna som sjöfart och flyg. För att hålla omställningstrycket uppe är därför reduktionsplikten helt avgörande. Vi vill värna den och möjliggöra elektrobränslen som snabbt kan skalas upp. Det är dessutom bra säkerhetspolitiskt för att minska inflytandet från Ryssland.
För de äldsta bilarna vill vi se en skrotningspremie för den som skrotar en gammal bil och ersätter den med en nyare miljöbil. Det är ett sätt att förnya fordonsparken, speciellt för de med låga inkomster, utan att de behöver köpa en helt ny bil. Samtidigt vill vi att fordonsskatten differentieras utifrån koldioxidprestanda och transporteffektivitet. Det gynnar människor med lägre inkomster, eftersom de oftare kör små bilar som släpper ut mindre.
Vi vill också göra det lättare att dela fordon. Dels genom att sänka momsen för bilpooler och ge bättre incitament, men också ge skatteavdrag upp till en viss gräns för den som hyr ut sin bil, precis som idag sker för den som hyr ut bostäder.
Liberalerna driver på elektrifieringen av bilar. Vi avsatte mest pengar av alla, 3 miljarder mer än regeringen, för laddinfrastruktur. Ju fler elbilar som säljs, desto snabbare bygger vi upp en begagnatmarknad av elbilar och laddhybrider. Nu är ca hälften av de sålda bilarna laddbara. Om 3-5 år kommer dessa att säljas begagnade till runt halva nypriset, samtidigt som de är betydligt billigare i drift relativt fossildrivna. Dessutom är många av de nya modeller som kommit de senaste åren betydligt billigare än de tidiga elbilarna, som främst vände sig tillväldigt köpstarka människor. Det är på det sättet vi vill fasa ut de fossila fordonen. Men det kommer att finnas kvar fossila fordon länge än. För att utsläppen trots allt ska minskasnabbt är det viktigt att bensin och diesel ersätts av fossilfria bränslen. Liberalerna krävde att reduktionsplikten ska kunna uppfyllas med elektrobränslen. Tillgången på biobränslen är begränsad, men elektrobränslen kan tillverkas i obegränsad mängd. Bränslena kan då bli klimatneutrala. Samtidigt ger en snabb elektrifiering ett minskat behov att blanda in fossilfria bränslen i bensin och diesel, då det är elektrifieringen och reduktionsplikten som tillsammans gör att vi når transportsektorns mål om 70% reduktion 2030 relativt 2010
Miljöpartiet vill införa en höjd bonus i bonus malus för personer i glesbygd med dålig tillgång till kollektivtrafik. Vi vill också inför åtgärder som främjar en begagnatmarknad för elbilar i Sverige, , inklusive återbetalning av klimatbonus för bilar som exporteras. En större begagnatmarknad på elbilar i Sverige skulle göra det lättare att hitta elbilar till lägre pris. Vi vill också genomför en offentlig satsning på bilpooler och sänka momsen på bilpooler vilket skulle göra det lättare för de som inte har råd att äga en icke-fossildriven bil att ändå nyttja en elbil efter behov.
Vi delar inte uppfattningen att Sverige kan bli fossilfritt till 2030. Vi ser att det är positivt med den ökad elektrifiering av fordonsflottan som nu sker. Det är statens roll att möjliggöra denna elektrifiering genom att stödja byggandet av den laddningsinfrastruktur som krävs. Därför anslår vi årligen 350 miljoner kronor mer än regeringen, som riktat stöd för utbyggnad av laddningsinfrastrukturen för elfordon vid hem och i andra lokala miljöer. Detta anslag bör särskilt riktas mot de regioner där utbyggnaden idag går långsamt, det vill säga, framför allt i mindre befolkningstäta områden.
Hur ser ert parti på miljözoner i städer?
Centerpartiet vill att kommuner ska inrätta miljözoner där det finns lokala luftkvalitetsproblem, eller särskilda problem med buller, och då reglera att endast fordon som uppfyller vissa miljökrav får köras inom zonen eller att särskilda avgifter tas ut av fordon som inte uppfyller kraven. Att införa miljözoner skulle minska partikelhalterna, vilket är nödvändigt för att utvecklas som grön stad. Det skulle också gynna övergången till tystare och utsläppsfria fordon, som elbilar, eftersom det blir en konkurrensfördel.
Miljözoner bör införas i fler städer och inom vissa områden ska endast fossilfria fordon tillåtas.
Miljözoner är ett mycket viktigt verktyg för att minska luftföroreningar i områden där utsläpp från fordon riskerar att skada människors hälsa. Miljöpartiet har i regering gett kommuner möjlighet att införa så kallade miljözoner. Det är ett kraftfullt verktyg
där kommunerna själva avgör vilket område zonen ska omfatta och vilka fordon den ska
gälla för att komma tillrätta med de farliga luftföroreningarna: bara tunga fordon,
hybrider och bilar med låga utsläpp eller helt utsläppsfria fordon.
Miljözoner slår hårt mot bilägare i hela Sverige men i synnerhet i städerna. Myndigheten för Trafikanalys dömde ut förslaget när det infördes för att det bär med sig upp till tio miljarder i samhällsekonomiska kostnader samtidigt som miljövinster bara kan beräknas till miljoner. Miljözoner handlar i grunden om att tillfredsställa Miljöpartiet som starkt avskyr bilen i alla avseenden och former.
Har ert parti någon plan för att förenkla bygglovshantering för BRF och samfälligheter?
Vi vill ha förenklade regler för bygglov och även bygglovsbefria fler typer av konstruktioner. Vi vill även att byggnation utanför detaljplanelagt område i regel ska godkännas så länge det inte bryter mot några andra regler. Genom Januariavtalet tillsatte regeringen en bygglovsutredning med syftet att göra det enklare att ge bygglov för mindre åtgärder. Det är viktigt att de förslag som förenklar tas vidare. Vi vill också se över Lantmäteriets krav på ny förrättning, med tillhörande kostnader för att få uppföra laddplatser inom samfälligheter, vilket idag är ett av de största problemen för ökade möjligheter till hemmaladdning.
Ja, bland annat vill vi att det ska bli enklare att få bygglov för laddstolpar och solceller. Tillfälliga bygglov borde också bli generösare.
Vi behöver göra det lättare för BRF:er och samfälligheter att installera laddstationer. Miljöpartiet vill också möjliggöra för mer klimatsmarta energilösningar utan krav på bygglov, som solpaneler på fasader och tak. Miljöpartiet gav under tiden i regering Energimyndigheten i uppdrag att utreda åtgärder som ska underlätta för hemmaladdning av fordon, som bland annat omfattar just samfälligheter och flerbostadshus.
Ja, ett av sätten att öka och förenkla byggandet i Sverige är att det skapas en effektivare och mer lätthanterlig plan- och byggprocess. Idag kan tungrodd administration och upplevt svårhanterliga processer förhindra att byggandet når den takt som behövs för att råda bot på bostadsbristen i Sverige. Kommunerna behöver ha goda förutsättningar för att kunna minska sin administrativa börda, vilket i sin tur skulle underlätta för byggandet. Samtidigt kan detta leda till minskade kostnader för både företag och privatpersoner genom att ledtiderna kortas ner. En smidigare plan- och bygglag ska beröra både företag, kommuner och privatpersoner. För privatpersoner ska både nya husbyggen och förändringar av befintliga hus eller tomter omfattas av förenklingar
Hur vill ert parti stimulera utbyggnad av laddinfrastrukturen i Norrland? Det ser tunt ut norr om Östersund på laddkartan.
Centerpartiet vill se en satsning på 100 miljoner kronor under de kommande två åren för att skapa fler laddmöjligheter i hela landet. Med den ökade försäljningen av elbilar behöver infrastrukturen och laddmöjligheterna följa med i den positiva utvecklingen men idag saknas det möjlighet att ladda sin elbil i många områden, inte minst i de norra delarna av Sverige. Inom ramen för Januariavtalet fick Centerpartiet igenom en viktig satsning på laddinfrastruktur för att åtgärda områden där det kan vara svårt att bygga laddstolpar. Trafikverket fick 150 miljoner kronor för att stötta uppbyggnaden men det behövs en ytterligare satsning för att få på plats fler snabbladdstationer, speciellt behöver ökat fokus på driften göras. Vi vill dessutom satsa 300 miljoner på att renovera mackar, inte minst på landsbygden, så att de bland annat kan sätta upp laddstolpar.
Vi vill dessutom införa så kallade ”e-tal” som fastställer ett obligatoriskt antal laddplatser som ska finnas vid nybyggnation eller större ombyggnationer av parkeringshus, parkeringsgarage eller större parkeringsytor. Kopplat till det vill vi införa ett nationellt bindande mål för täthet av laddningsinfrastruktur.
Vi vill också se skattebefrielse av ladd-delen på arbetsplatsen för att ge fler möjlighet att ladda på jobbet.
Bristen på laddinfrastruktur är det största hotet mot den snabba elektrifiering av personbilarna vi nu ser.
Vi vill se att de retroaktiva byggregler som träder i kraft 2025 blir betydligt striktare. Bilar ska kunna laddas där de står parkerade mellan ett par timmar och ett dygn. Vi anslog tre miljarder mer än regeringen till laddinfrastruktur i vår budgetmotion för 2022. De pengarna var till stor del tänkta att användas för att stötta de fastighetsägare som drabbas av de retroaktiva kraven.
Nätverket av snabbladdare behöver också byggas klart så att det täcker hela landet. Det behöver också förstärkas när antalet elfordon ökar.
Miljöpartiet vill ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i hela landet. Statligt ansvar är nödvändigt, särskilt för att bygga ut laddinfrastruktur i glesbygd och andra ställen där det idag finns “vita fläckar” på kartan över laddstolpar.
Se svar på fråga 1: Vi delar inte uppfattningen att Sverige kan bli fossilfritt till 2030. Vi ser att det är positivt med den ökad elektrifiering av fordonsflottan som nu sker. Det är statens roll att möjliggöra denna elektrifiering genom att stödja byggandet av den laddningsinfrastruktur som krävs. Därför anslår vi årligen 350 miljoner kronor mer än regeringen, som riktat stöd för utbyggnad av laddningsinfrastrukturen för elfordon vid hem och i andra lokala miljöer. Detta anslag bör särskilt riktas mot de regioner där utbyggnaden idag går långsamt, det vill säga, framför allt i mindre befolkningstäta områden.
Planerar ni ytterligare incitament för att öka andelen fossilfria elfordon?
Ja. Förutom alla de förslag som nämnts under tidigare frågor vill vi se ett nytt reseavdrag som riktar sig i högre grad mot de som verkligen behöver bilen. Vi har dessutom lagt förslag om ”rätt att ladda”, så att en fastighetsägare inte kan neka den som vill sätta upp laddplats på egen bekostnad. Vi har genomfört förenklingar så att belysningsnätet kan öppnas upp för laddstolpar och genomfört den gröna avdraget så att du får avdrag om du sätter upp en laddstolpe hemma. På de platser det är lämpligt kan också möjlighet ges att köra i samåknings- eller bussfil för exempelvis elbilar.
Vi vill dessutom se en biopremie och en förstärkt miljöpremie till de som väljer att köra och tanka/ladda arbetsfordon och arbetsmaskiner som är fossilfria.
Vi behöver också öka produktionen av biogas. Vi vill därför införa ytterligare styrmedel för att öka biogasproduktionen och ställa högre krav på insamling av matavfall så att det finns mer substrat att göra biogas av. Biogasen lämpar sig utmärkt som fordonsbränsle, inte minst i tunga lastbilar och sjöfart där elektrifiering inte är möjlig i dagsläget.
Det behövs dessutom ett ökat fokus på snabbladdning för lastbilstransporter, för att de ska kunna ställa om. Därför har vi föreslagit stöd för att snabbare kunna bygga ut även den infrastrukturen.
Vi vill också att det förslag som Energimyndigheten tagit fram kring Energideklaration av bilar, som kommit till på Centerpartiets initiativ, genomförs omgående. Med mer kunskap ökar viljan att göra rätt. På samma sätt vill vi också se ursprungsdeklarationer av drivmedel, så väl el som förnybart och fossilt, på mackar/laddstationer. På så sätt ökar drivkraften att välja schystare ursprung, vilket också styr mot bättre miljöval.
Vi vill även se förenklade regler för den som har elbil att kunna gå samman med andra för att nyttjabilens batteri som energilager och leverantör av systemtjänster till elnätet. Skatteregler behöver bli mer fördelaktiga och regelverken förenklas. På så sätt kan du få betalt när din bil står still och elsystemet kan fungera bättre.
Vi vill anta en strategi för inhemsk biodrivmedelsproduktionen; Sverige ska bli en netto-exportör av hållbara biodrivmedel. Vi vill också att samma krav på spårbarhet som idag enbart gäller förnybara bränslen, även ska gälla fossila, så att konsumenter kan veta ursprunget.
Vi vill dessutom införa ett statligt stöd för utbyggnad av laddningsstolpar längs kuststräckor, för att påskynda omställningen till fler elbåtar.
När det gäller flyget vill vi påskynda utvecklingen av elflyg genom att utöka det riktade innovationsprogrammet och stärka den befintliga reduktionsplikten.
Det ökande modellutbudet i kombination med sjunkande priser på elfordon och stigande priser på fossila bränslen räcker för att hålla uppe takten i omställningen.
Däremot riskerar bristen på laddinfrastruktur och de höga oförutsägbara elpriserna att bli hinder för elektrifieringen av fordonen. Särskilt den allvarliga situationen i elsystemet, efter åtta år av ansvarslös energipolitik, är ett bekymmer. Vi kommer att lägga om energipolitiken i grunden om det blir en liberal borgerlig regering som tillträder.
Ja, vi vill utveckla bonus-malus ytterligare för att skynda på övergången till en fossilfri fordonsflotta.
Se svar på fråga 1: Vi delar inte uppfattningen att Sverige kan bli fossilfritt till 2030. Vi ser att det är positivt med den ökad elektrifiering av fordonsflottan som nu sker. Det är statens roll att möjliggöra denna elektrifiering genom att stödja byggandet av den laddningsinfrastruktur som krävs. Därför anslår vi årligen 350 miljoner kronor mer än regeringen, som riktat stöd för utbyggnad av laddningsinfrastrukturen för elfordon vid hem och i andra lokala miljöer. Detta anslag bör särskilt riktas mot de regioner där utbyggnaden idag går långsamt, det vill säga, framför allt i mindre befolkningstäta områden.
Hur ser ni på gratis parkering för fossilfria elfordon i Sverige?
Det är för oss en självklarhet att det ska vara möjligt att avgiftsbefria parkering för de miljöbästa bilarna. Det skulle vara ett viktigt styrmedel för att göra det mer attraktivt att köra elbil, vilket gör att de stannar längre i Sverige och kommer ut på andrahandsmarknaden här. Vi vill, som tidigare påtalats, också ha lägre trängselskatt vilket ger en ytterligare effekt.
Parkeringsavgifter ska i första hand användas för att prissätta en trång resurs (gatuutrymme) som också skulle ha kunnat användas till annat och där andra gärna skulle parkera.
Vår grundinställning är att elbilar inte ska subventioneras. Det är bättre att priset på utsläppen från de fossila bilarna successivt ökar. Då klimatomställningen måste gå fort har vi dock initialt ställt oss bakom bonus-malussystemet.
Miljöpartiet vill reformera plan- och bygglagen så att det tydligt framgår att tillgänglighet är det viktiga, inte antalet parkeringsplatser. Vi vill även att kommuner ska ges rätt att reservera parkeringsplatser för bilpoolers fordon. Elfordon bidrar lika mycket till trängselproblematiken i våra städer som fossila fordon, vi har därför inte tagit ställning för gratis parkering för elfordon.
Det är en fråga för kommunerna och ligger inom ramen för det kommunala självstyret.
Tunga fordon – hur minska trafiken med äldre ofta utlandsregistrerade fordon i Sverige?
Centerpartiet står bakom det internationella samarbetet med eurovinjettavgifter som reglerar uttag av vägavgifter. När systemet nu ses över vill vi fokusera på ökad miljöstyrning där de miljöbästa fordonen betalar mindre och de miljösämsta, ofta just äldre utlandsregistrerade fordon, betalar mer. Utgångspunkten är att behålla befintligt skatteuttag för att inte försämra konkurrenskraften för åkerinäringen, men att få ökad styrning mot omställning.
Frågan är inte besvarad
Vi anser att den tunga lastbilstrafiken som sliter hårt på vägnätet bör omfattas av en lösning där de bekostar underhållet med ett skatteregler avgiftssystem som omfattar alla åkare. Det är inte minst viktigt för att Sverige i mindre omfattning ska användas som transitland.
Behov av särskild förstärkning inom polisen för kontroll av yrkestrafik är akut. Sedan EU-inträdet har åkeribranschen utsatts för en ökande konkurrens från övriga medlemsländer. Gränsöverskridande trafik har i princip avreglerats på grund av obefintliga kontroller vid gränsen. Bristerna i kompetens, resurser och juridiska möjligheter för effektiva kontroller på våra vägar, särskilt gällande den tunga trafiken, är stora. Så som kontrollerna är organiserade idag är verksamheten oerhört ineffektiv och det är hämmande i arbetet med att stärka det seriösa företagandet inom transportnäringen. Särskild förstärkning inom polisen bör därför införas, vars uppgift är att kontrollera den yrkesmässiga och den gränsöverskridande tunga trafiken och säkerställa att exempelvis cabotageregler
Hur ser ert parti på entreprenadmaskiner? Hur ska fler bli fossilfria?
Vi vill ge långsiktiga, ambitiösa och stabila spelregler för inblandningen av förnybara drivmedel och behålla skattebefrielsen för rena biodrivmedel. Vi vill också skattebefria det förnybara drivmedlet inom reduktionsplikten. Det skulle på sikt innebära att mer förnybara bränslen används för entreprenadmaskiner. Vi vill också ha en utsläppsmärkning för arbetsmaskiner, vilket idag saknas. Det är en viktig grund för att kunna ställa effektivitetskrav, på samma sätt som Energimyndighetens förslag till energideklaration av lätta fordon behöver genomföras omgående.
För att snabba på elektrifieringen har vi också lagt förslag om att exempelvis mindre båtar ska befrias från elskatt vid laddning och vi vill också se en miljöpremie till fossilfria arbetsmaskiner.
Arbetsmaskinerna ska elektrifieras så långt det är rimligt. De återstående maskinerna behöver förses med en ökande tillgång på fossilfria bränslen. Potentialen för biobränslena är begränsad och därför behövs en utbyggnad av elektrobränslen.
Vi föreslog i vår budgetmotion för 2022 att stödet till utsläppsfria lastbilar och arbetsmaskiner skulle utökas till 300 miljoner 2022 och 400 miljoner under 2023 respektive 2024. Upptrappningen speglar ett behov av att bygga ut en fungerande infrastruktur för att ladda maskinerna och för att förse laddarna med el.
Entreprenadmaskiner har länge varit en eftersatt sektor som inte kommit långt i omställningen till fossilfritt. Genom arbetet inom Fossilfritt Sverige där olika industribranscher har tagit tydlig ståndpunkt och antagit olika färdplaner för hur de ska nå fossilfritt pågår ett aktivt arbete för att minska entreprenadmaskinernas utsläpp. Övergången till fossilfria arbetsmaskiner och lastbilar är en stor och viktig uppgift för att vi ska klara klimatmålen, där Miljöpartiet vill att staten ska ta halva kostnaden för inköpspriset av miljövänliga arbetsmaskiner och lastbilar.
Entreprenadmaskiner är helt centrala för svensk bygg- och anläggningsindustri. Det är avgörande att förstå att det inte, till skillnad från privatbilsmarkanden, finns en uppsjö av leverantörer av entreprenadmaskiner. Detta gör att den elektrifieringsutveckling som vi ser på privatbilsmarkanden kommer att ta längre tid på exempelvis entreprenadmaskinsidan. Vidare så behövs det säkerställande av planerbar kraft (Kärnkraft) och en utbyggd laddinfrastruktur för att möta en kommande utveckling på området.
Vilket år är statens fordon fossilfria?
Senast 2023 ska alla fordon som staten, landstingen, regionerna och kommunerna köper in eller leasar ska vara miljöbilar eller drivas av förnybara bränslen. Centerpartiet har länge drivit på för att all upphandling av fordon ska vara fossilfri. Vi hade gärna sett att det redan hade skett, men tidigast möjliga utifrån nuläget är då att kraven införs 2023. Vi vill alltså att det inte bara är staten som ska köra fossilfritt. Det offentliga ska självklart gå före.
Vi har inte satt något målår för statens fordon. Däremot har vi sagt att all kollektivtrafik på väg och spår ska drivas av el eller klimatneutrala bränslen senast 2030. EU kommer dock att ställa kravet att alla nya personbilar och lätta nyttofordon ska vara utsläppsfria 2035.
Miljöpartiet vill att den sista droppen fossilt drivmedel ska säljas 2030, och fasa ut nyförsäljning av bensin- och dieseldrivna bilar till 2025. Staten och andra offentliga aktörer omfattas såklart av detta, men har också ett stort ansvar att vara föregångare i omställningen.
Det centrala kan inte vara ett visst årtal utan vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt rimligt utifrån hur stor påverkan de statliga fordonen har utifrån ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv.
Har ert parti någon plan för att förenkla betalning (roaming) vid laddning i Sverige?
Ja. Betalningen måste förenklas. Uppsjön av krav på olika appar och betalningslösningar måste upphöra. Om aktörerna gemensamt inte förenklar och förbättrar roaming mellan olika operatörer är Centerpartiet beredda att lagstifta för att tvinga fram det. Dagens situation är ohållbar.
Vi står bakom EU-kommissionens linje att laddning ska kunna betalas utan speciella appar eller kort med betallösningar som är vanliga. Det skulle för svensk del kunna innebära att alla vanliga kreditkort ska kunna blippas.
Miljöpartiet vill ta fram en nationell plan för laddinfrastruktur i hela landet. Viktigt är också att det skapas möjligheter för individer som inte bor i villa att ha tillgång till laddmöjligheter nära hemmet eller vid arbetet. Därför bör det prioriteras att laddpunkter installeras vid bostäder och arbetsplatser. Uppdraget att utforma denna strategi, inklusive hur roamingproblematiken bör lösas läggs med fördel på expertmyndigheter likt Energimyndigheten att ta fram i samråd med branschen och brukare av elfordon. Den snabba innovationstakten inom detta område gör att vi lyssnar på expertisen.
Detta måste vara en fråga för aktörerna på marknaden.
Den svenska högskolan håller för låg nivå internationellt sett. Hur kommer ni att agera för att skapa bättre förutsättningar att lära sig mer i grundskolan för att gymnasiet skall hålla hög standard?
Centerpartiet ser att en viktig förutsättning för en bra skola är tillgången på utbildade lärare. Läraryrkets status måste höjas och därför måste lärarutbildningen vara utmanande och grundas i forskning. Det behövs också fler vägar in i läraryrket och möjliggöras för fristående lärarutbildningar. Alla lärare måste också få återkommande kompetensutveckling med större inslag av kollegialt lärande samt mindre detaljstyrning. Vi vill se ett ökat kunskapsfokus i läroplanen och att läromedel granskas centralt utifrån ett kunskapsperspektiv. Lärarna ska också möta eleverna med svårast förutsättningar och skolan behöver bättre möta elevers behov generellt. För att höja kunskapsresultaten är det även viktigt att unga mår bra och därför är satsningar på elevhälsan, ungdomspsykiatrin och tidigare insatser viktiga.
Den svenska skolan ska upp i topp igen, och varenda elev ska ha lärt sig det grundläggande när de går sin sista dag. Då behöver grundskolan bli tio år, och fler lektionstimmar behövs. Det tar tid att lära sig – och måste få göra det. Ibland kan man behöva ännu mer tid i skolan för att hinna ikapp. Det ska bli lättare, och inte så dramatiskt, att gå om en årskurs om det behövs. Nyanlända elever som har kommit sent till Sverige kan behöva fler lektionstimmar – särskilt i svenska, längre terminer och kanske ytterligare några år i grundskolan.
För att alla elever ska nå kunskapsmålen behöver det vara lugn och ro i klassrummet. Ordningsproblemen i den svenska skolan drabbar hårdast de barn som inte har stöd hemifrån. För barn vars föräldrar kanske inte ens kan svenska, är kunskapsskolan helt avgörande. Lärarna ska få ägna sin tid åt det som de är utbildade till: att undervisa sina elever. Då behöver de både tydliga befogenheter, bra utbildning i ledarskap, mer administrativt stöd av till exempel lärarassistenter, och uppbackning av elevhälsan.
Läraryrket ska vara ett välavlönat och attraktivt akademikeryrke som lockar de bäst lämpade. Lärare ska kunna känna stolthet över sitt yrke och ha goda förutsättningar i vardagen. Skickliga lärare ska ha hög lön och tydliga karriärvägar. Vi vill göra skolan statlig igen av många skäl. Framför allt för att alla skolor ska vara bra i hela landet. Staten ska både kunna styra och fördela resurser så att likvärdigheten ökar. Med staten som huvudman och högre lönenivå kan läraryrkets status och autonomi stärkas.
Grunden för en högre utbildning och forskning i världsklass läggs redan i förskolan och genom hela skolsystemet. Den viktigaste reformen är därför att skapa en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever, och bekämpa skolsegregationen med alla medel. Fler barn ska gå i förskolan och på fritids, fler elever ska klara grundskolan och gå ut gymnasiet med behörighet till högre studier. Miljöpartiet föreslår flera reformer för att öka deltagandet i förskolan och fritidshemmet och vill att staten ska ta ett större ansvar för skolans likvärdiga finansiering. Vi behöver bygga ut elevhälsan och se till att alla elever får det stöd de behöver redan tidigt i sin skolgång. Lärarna måste få en bättre arbetsmiljö och fler kollegor, både i form av lärare och andra yrkesgrupper som skolbibliotekarier, kuratorer och specialpedagoger. Miljöpartiet vill också sätta stopp för vinstjakten i skolan och se till att de pengar vi satsar på skolan går till eleverna och inte till aktieägare.
Det är i mötet mellan forskning och utbildning som goda kunskapsmiljöer skapas på våra lärosäten. Därför behöver vi ha såväl utbildning med hög och likvärdig kvalitet som starka forskningsmiljöer över hela landet. Andra viktiga reformer är att stärka forskningens oberoende och värna den akademiska friheten. Det gör vi genom att höja basanslagen och ge högskolor och universitet större rådighet över forskningsfinansieringen. Vi behöver också öka stärka kvaliteten i utbildningen och ge studenterna möjlighet att fokusera på studierna. Miljöpartiet vill ha mer lärarledd undervisning och praktik och förbättra anställningsvillkoren för forskare och universitetslärare.
Vi ser behovet av att högre utbildning håller högre klass, vilar på meritokrati och akademisk frihet och står fri från politisk ideologisk styrning. Vi vill att högskoleutbildning i högre grad ska leda till anställning och att forskares förutsättningar ska förbättras och att de uppmuntras i sin kreativitet för mer innovation och excellens inom forskning. Sverige har fantastiska möjligheter att åter bli en ledande kunskaps-, innovations- och forskningsnation. Sverigedemokraterna har politiken som gör detta möjligt.
Bilverkstäder behöver elkunniga tekniker, hur kommer ni att utveckla kursplanen i tekniska utbildningar för locka dessa?
Vi vill ge branscherna och arbetsgivarna makt och inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen för att de i större utsträckning ska vara anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden så att steget till jobb direkt efter utbildningen är kort. Vi vill även att det ska bli lättare att fylla på med kompetens mitt i livet för yrkesverksamma. Genom omställningsstudiestödet som Centerpartiet drivit genom inom Januariavtalet blir möjligheterna bättre för människor att fylla på med kompetens som krävs utifrån den tekniska utvecklingen.
Frågan är inte besvarad
Vi måste satsa särskilt på utbildningar som möter arbetsgivarnas behov av kompetens, både nu och i framtiden. Det gäller inte minst för de nya gröna jobb som växer fram över hela landet. Det handlar dels om dimensioneringen av utbildningar, dels om en god och nära samverkan mellan utbildningsanordnare och branscher för att säkerställa att innehållet i utbildningarna är aktuellt och efterfrågat. Vi behöver också locka fler unga att välja en yrkesutbildning. Att alla nationella gymnasieprogram nu ska ge behörighet till högskolan är en viktig reform som Miljöpartiet kämpat länge för.
Vi ser behovet av att elever som läser högskoleförberedande program rustas väl inför högre studier och att elever på yrkesprogram lämnar gymnasieskolan med möjlighet till direkt anställning. Gymnasieskolan ska präglas av bildningsideal och högt ställda förväntningar. Ett tydligt ledarskap och möjlighet att flytta stökiga elever ska vara en garant för ordning och studiero. Fler elever ska lämna gymnasieskolan med fullständiga betyg. Yrkesprogrammen måste uppvärderas och praktiskt lagda elever känna tillförsikt. Högskolebehörighet kan kompletteras senare. Sverigedemokraterna vill även ha en väl utbyggd vuxenutbildning som erbjuder komplettering av gymnasiekurser och möjlighet att byta spår som vuxen för bättre anpassning mot arbetsmarknaden.
